Just nu är läget harmoniskt. Jag har börjat jobba deltid och min man tar ut föräldrapenning. Detta gör att vi istället för en liten inkomst plötsligt har två små inkomster. Mitt nästa spartips blir därför; gör er av med mer än hälften av inkomsten och lev på det ett tag och gå sedan tillbaka till där ni var. Skulle vi få samma inkomst som innan allt detta skulle jag känna mig som en miljonär tror jag.
Min man är väldigt duktig på att hushålla med resurser. Vi passar på att renovera lite nu när vi har lite över. Vår källare är nämligen färdig att anmälas till Arga Snickaren. Ett enda stort hål är den närmaste beskrivningen jag kan komma. Skrovlig puts, kallt stengolv och ett urrivet badrum är vad som finns. Min man har sparat lister och spikar han tagit bort på andra ställen. Inte bara i vårat hus utan på andra ställen där man ändå skulle ha kastat det. Allt blir till nytt när vi sätter upp det här. Inte alls dumt! Lite överblivet golv blir en ny entré, ett restparti kakel i utgången färg passar i köket osv. Känner mig nästan som en grönavågare. Kanske skulle införskaffa ett par sandaler och en säckväv och börja odla potatis till nästa höst?
Äktenskapet är också renoverat. Inte helt men på god väg. Tänk att det går att laga sådant egentligen. Jag tycker det är fascinerande. Och så säger de att karlar inte kan förändra sig. Om det handlar om vilja, personlig läggning eller tillräckligt med tvång vet jag inte men min kan i alla fall. Det är nog därför jag är kvar, för att jag vet att han faktiskt kan förändra sig.
Jag försökte mig på att vara som alla andra och startade en tävling på min andra blogg. Men det är ingen som deltar. Jag gissar att det är något igen om jag inte riktigt förstått. Jag brukar försöka hålla en ständig beredskap på att det jag gör kanske inte är helt socialt accepterat utifrån den person jag uppfattas som. Som det där personlighetstestet jag gjorde häromdagen. En bunt med frågor, och på illustrerad vetenskap fanns det till och med. Jag tänkte att det nog skulle kunna ge en liten fingervisning.
Jag fick nästan samma poäng på alla kategorier utom två, av nio kategorier. Och hade man höga poäng på någon mer så skulle man läsa båda. Jag fick läsa sju.
Jag undrar så varför det blir så. Hur det kommer sig att jag inte ens passar in i dessa enkla personlighetstest. Inte ens i de avancerade faktiskt. När jag gick chefskursen gjorde jag ett. Långt i förväg fick vi fylla i och så fick vi resultaten i förseglade kuvert.
"Svaren gick inte att analysera." fick jag som resultat.
Det enda test jag lyckats få resultat på var ett med färger. Där röd var drivande, grön ensamvarg och blå en passoppare. Jag hamnade i alla färger i samtidigt. I den zonen fanns de som håller ihop gruppen. De som hela tiden anpassar sig för att gjuta olja på vågorna. De verkar bry sig om andra men gör det enbart för att hålla stämningen god, de kan uppfattas om ledare men är egentligen border collies och står de ensamma är det bara för att deras mission har lyckats och de inte längre har något att göra.
Jag vet inte om jag blev lyckligare av det svaret. Att få veta vem man är. Jag som hela tiden trott att allt jag gjorde var äkta, att jag tog omhand, ledde och gick själv för det var sån jag var.
Tänk. Man lär sig hela livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar