tisdag 30 augusti 2011

Middagslur

Detta är ett dilemma när man har en hyperaktivitet. Att sova mitt på dagen känns otroligt stressande och tråkigt. Jag vill gärna sova en liten stund såhär efter en vakennatt med sjukt barn och möjligheten att lämna friska barn på dagis. Lilleman sover gott och  jag är vaken.
Min man brukar uttrycka det med "Jag är inte tillräckligt trött" när han sitter uppe förbi tolvslaget på natten. Han vill gå och lägga sig men det skulle inte fungera. Stressade människor kan bete sig på samma sätt och det kanske är vad hyperaktivieten handlar om, en inneboende stress. Skillnaden är att hyperkativitetens stress kommer just innifrån medan den stressade vardagsmänniskan oftast får sin stress från yttre faktorer. För jag har ingen stress alls just nu. Jag har saker jag hade tänkt göra men jag har lärt mig att inse att de inte är dödsviktiga. Tvätten går ingenstans och dammråttorna tar jag när jag hinner. Och ändå kan jag inte slappna av nog för att kunna slumra till.

Sen är det så med föräldraskap, och detta är allmängiltigt. Att när man väl, äntligen, lägger sig ner en stund så kan man ge sig dän på att ungen vaknar. Sitter man och gör ingenting brukar de sova hur länge som helst.

2 kommentarer:

  1. Hej och hå! Varför har jag inte hittat den här bloggen tidigare!?! Jätteintressant och jättebra beskrivet ju! Jag känner igen en del från mig faktiskt även om vi har olika funktionsnedsättningar, men jag tycker egentligen att min så kallade "sjukdom" borde heta funktionsnedsättning i stället och ligga inom ramen för npf. Så det så!
    Här ska jag minsann fortsätta att läsa!
    Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Anonym11.9.11

    Välkommen! Önskar du också hade en extra blogg att fortsätta på någonstans...
    /bloggförfattaren

    SvaraRadera